Står helt still i huvudet måste jag säga, kanske beror på kylan... Vi hade -36 på Huskysafarin idag, det var så att t.om en del av hundarna hade täcke på sig när de sprang.
När vi så hade tredje lugna dagen i rad tyckte inte bossen att jag och Anders behövde vara på jobbet så vi spände på oss utförsskidorna och gav oss ut på Ylläs. Detta innebar premiär för all min utrustning, skidor, pjäxor och stavar. Gliden var sådär, snön var nog en 25 grader kall och sträv som satan men det vägdes upp av att pjäxorna och mina fötter blev kompisar direkt. De bråkade faktist inte ens efter ett tag. Dessutom visade det sig att vi var helt själva i backarna, något man inte kan klaga på. Jag poängterade detta faktum och Anders bara tittade på mig som att jag var tokig... Det är tydligen alltid så lite folk i backarna här uppåt, speciellt i början av säsongen.
Vad har hänt sedan senaste inlägget då? Det har varit rätt så lugnt sen i lördags så har haft tid att leke lite. På söndagen tog jag företagets Renegade 800 och drog iväg på en liten upptäcksfärd till toppen av Ylläs och runt lite i skogarna. Bra skönt att bara få ladda ur maskinen lite och inte kunna tänka på något utan vara tvungen att vara fullt fokuserad på körningen.
Stannade ett tag på toppen, satt och tittade på solen som man faktist kunde se 1/8 av från toppen och försökte smälta allt man lär sig.
Begav mig efter en stund ner från berget och undersökte hur mycket man kan få skidorna att lätta från marken på en myr för att sedan stalla in och bara slappa resten av dagen.
Måndagen och tisdagen spenderades med flitens lampa tänd, även om det var rätt lugnt med kunder. Det känns som att jag hamnat på en bra praktikplats och det verkar som att de är nöjda med jobbet jag gör, får bara bra respons. Förutom den där gången jag glömde köpa lunch åt Anders och han hade lågt blodsocker... då låg jag på minus ett tag.
När vi så hade tredje lugna dagen i rad tyckte inte bossen att jag och Anders behövde vara på jobbet så vi spände på oss utförsskidorna och gav oss ut på Ylläs. Detta innebar premiär för all min utrustning, skidor, pjäxor och stavar. Gliden var sådär, snön var nog en 25 grader kall och sträv som satan men det vägdes upp av att pjäxorna och mina fötter blev kompisar direkt. De bråkade faktist inte ens efter ett tag. Dessutom visade det sig att vi var helt själva i backarna, något man inte kan klaga på. Jag poängterade detta faktum och Anders bara tittade på mig som att jag var tokig... Det är tydligen alltid så lite folk i backarna här uppåt, speciellt i början av säsongen.
Nej nu blir det att gå på bädden tror jag, lång dag i morgon.
ännu en körig dag på jobbet
SvaraRadera